PLÅSTRA FÖR BARNCANCER
Varje år utsätts barn med cancer för hundratals nålstick under sin behandling. Det är lika många anledningar att påminna om att de inte är ensamma.
I filmen Plåstra för barncancer, framtagen för Fotbollskanalens sociala medier i samarbete med AjaBajaCancer & Passion Lab, ville vi berätta en historia som bär både smärta och hopp. Utgångspunkten var Mimmi, en ung fotbollsspelare som under sin cancerbehandling inte längre orkade vara med i laget. Det skapade en känsla av ensamhet, av att kanske inte längre platsa. “Nu börjar de träna igen, mamma. Tror du att de fortfarande kommer ihåg att jag är med i laget?” frågade hon sin mamma. Med hennes ord som röst och drivkraft gestaltas känslan av att stå utanför, och kraften i att bli ihågkommen.
Filmen rör sig mellan närbilder på barn som får plåster, en nedsläckt fotbollsplan där Mimmi står ensam, och det avgörande ögonblicket när laget sluter upp bakom henne. Det visuella är lågmält, närgånget och byggt för att kännas i kroppen snarare än förklaras. Mimmis mamma ser på med stolthet, en bild av styrka, omtanke och framtidstro.
I slutet av filmen ser vi hur laget sluter upp, hur händer sträcks fram med plåster, hur hennes mamma ser på stolt. Genom fotbollen, gemenskapen och bilden av att plåstra tillsammans ville vi visa Mimmi, hennes familj och alla andra som befinner sig i liknande situationer att vi står vid deras sida.
Målet var att skapa en film som inte bara förklarar, utan känns. Som gör motstånd mot ensamhet, med hjälp av något så enkelt och starkt som ett plåster. Allt med syftet att ge initiativet Plåstra för barncancer en röst som berör, och en visuell berättelse som stannar kvar.
